Pronomen på spanska

Pronomen på spanska är mycket intressantaen del av talet, och vid första anblicken mycket svårt. De varierar i form, kön, nummer, ibland skrivs de tillsammans med verbet, och samma pronomen kan fungera som en mängd olika delar av tal. Vi bör inte glömma några nyanser som låter väldigt konstigt för det ryska örat.

Vad är ett pronomen?

Till att börja med måste du förstå själv vad som ären pronomen och i vilka dess egenskaper. Detta är en självständig del av tal (tillsammans med ett verb, ett substantiv) som ersätter substantivet. Till exempel, om vi säger: "Pojken gick hem", då kan vi ersätta det första ordet med ett personligt pronomen. Det visar sig: "Han gick hem." Eller vi kan säga: "Jag ser en tjej" och sedan ersätta det sista ordet med ett pronomen. Det visar sig: "Jag ser det." Dessa tal är av olika slag, ibland ersätter de siffror, adjektiv eller till och med ett verb. Dessutom kan pronomen ange antalet föremål och deras tecken!

Personliga pronomen

Personliga pronomen (jag, vi, etc.) i spanska förändring för fall och person, och ibland vid födseln. Så vi har följande bild:

Enkelt nummer:

1. Yo = I

2. Tú = Du.

3. I den tredje personen tre pronomen:

Él = He.

Ella = Hon.

Ello = Det.

Usted (Ustedes) = Du (artig form i multipel och unary).

En plural pronomen spanska skiljer sig också beroende på om personen tillhör någon golvet, vilket indikerar:

Nosotros (i familjen Nosotras) = ​​vi (man respektive kvinna)

Vosotros (i familjen Vosotras) = ​​du;

Ellos (Ellas) = ​​de.

Om vi ​​pratar, till exempel, om två personer, en avvilken är manlig och den andra - kvinnan, då används formen av det manliga kön: ellos, vosotros. Spanska är ett könsspråk. I det förekommer det maskulina kön alltid.

Verbs på spanska lutar i siffror ochfall, så personliga pronomen utelämnas ofta i talet. Så, till exempel, istället för "yo leo" - jag läste - kommer spanjorerna helt enkelt säga "leo". I slutet av verbet anges vem ämnet är, så ämnet kan ofta utelämnas. I detta liknar Cervantes språk som latin.

I ett sådant grammatikfält som personligtpronomen, spanska är ett ganska komplext språk. För det första är det värt att komma ihåg dialekter och regionala skillnader. I Latinamerika, till exempel, använd inte pronomen vosotros - dig. Folk vänder sig till alla i en artig form "You" - Ustedes, även till vänner och släktingar. Du kan också förkorta Usted-pronomen som Ud., Eller Vd. (I plural Uds. Och Vds., Resp.). En sådan reduktion bildas som ett resultat av sammanslagningen av två ord som Vuestra mersed och betyder "Din nåd".

Impudent form

I indirekta fall (dative och accusativ)Spanska pronomen kan komma i två former. Om pronomen används med ett verb utan en preposition, kallas det på spanska, otryckt eller icke-predikativt. På ryska är analogen av detta form av dative och accusative fall.

Om verbet i meningen är representerat iobestämd form, de spanska pronomen är skrivna med verbet tillsammans. Exempel: "Quieres llamarme?" "Vill du ringa mig?" Här ser vi att pronomen "call" - llamar - var förenad med pronomen "mig".

I det fall där det finns två pronomen, skrivs den förstaVad är i dativärdet följer det i anklagandet: "Damelo" - ge det till mig. Detta ord består av tre: "ge" + "mig" + "det". Ibland verkar det som om det är absolut omöjligt att komma ihåg, men den dagliga träningen kommer att hjälpa till.

Det svåraste att komma ihåg är data från många spanska pronomen. Ett bord som du ständigt håller med dig är det bästa sättet att komma ihåg.

Shock form av ett personligt pronomen

Shock (självständiga) former av personligapronomen på spanska språket - dessa används med företeelserna en, para, a, de, por, synd, con. Formen av dessa pronomen sammanfaller med de personliga, med undantag för singulens första och andra personer: de kommer att vara respektive respektive. Till exempel kommer uttrycket "för mig" att låta som "para mí".

En specialform bildas av singularens pronomensiffror med prefixet "c" - con. Så de blir till conmigo, contigo och contigo (med mig, med dig och med honom respektive). Denna regel låter sig inte vara en logisk förklaring, vi behöver bara komma ihåg att det är korrekt att säga så här.

Possessive pronomen

På spanska kan de här talen stå i talagera som adjektiv och substantiv I det första fallet placeras de före ordet och är benägna att tala och ibland vid födseln: till exempel är min vän mi amiga, våra vänner är nuestros amigos. Sådana spanska pronomen fungerar som en icke-oberoende del av tal och står inför substantivet. I det här fallet sätts artikeln inte.

Det finns också oberoende possessivaPronouns som ersätter ett substantiv. De är också överens med siffran och personen. Så till frågan "vem är det här huset?" Vi får ett entydigt svar: "Mía" är min. Här betyder talaren ordet casa - "hus".

Den demonstrativa pronomen på spanska

Huvudfunktionen och huvudfunktionen i dessa delar av talet- Välja ett åtgärdsobjekt bland flera. Spanska pronomen är av tre slag. Dessa är este, ese och aquel (och deras derivat). På ryska har vi bara pronomen "det" och "det här". På spanska är "detta" uppdelat i "en som ligger närmare talaren" och "närmast samtalspartnern". Efter tiden är pronomen indelade i de som hänvisar till idag och nutiden, och de som beskriver händelserna i det förflutna. Så, till exempel, i meningen "tidningen ryska demonstrativ pronomen är" esto "i rätt form, men om vi lägger omsättningen var inblandad i." Du läser att "situationen kommer att förändras, jämföra .:

Este periódico es ruso

Ese periódico, que estas leyendo, es ruso.

I allmänhet är gränsen mellan dessa två pronomen mycket subjektiv. Talaren själv bestämmer vilket ord som ska väljas. Ibland är gränsen nästan transparent och båda alternativen kommer att vara korrekta.

När det gäller akel, pekar den på objekt som inte är synliga. På ryska översätts ordet under övervägande av pronomen "då".

Som de possessiva pronomen kan demonstranterna utföra substantivfunktionen i meningen och talet.