Expressiv-visuella medel i litteraturen

Som en av konsterna har litteraturenegna konstnärliga tekniker baserade på möjligheterna till språk och tal. De kallas kollektivt som termen "bildmedel i litteraturen". Syftet med dessa medel är att uttryckligt uttrycka den avbildade verkligheten och förmedla arbetets mening, konstnärliga idé och skapa en viss stämning.

Banor och figurer

Expressiv-visuella medel för språk ärolika spår och talförhållanden. Ordet "spår" på grekiska betyder "revolution" det vill säga det vissa uttryck eller ord som används i överförd bemärkelse. Författaren använder spåret som en grafisk uttrycksfull i litteraturen för större bilder. Epitet, metaforer, personifikationer, överdrifter och andra konstnärliga tekniker för spår. Talens tal är tal och förstärker den emotionella tonen i arbetet. Antitese, epifära, inversion och många andra är grafiska medel i litteratur om stilistisk mottagning under det allmänna namnet "talesätt". Betrakta dem mer i detalj.

epitet

Den vanligaste litterära tekniken äranvändningen av epithets, är som formade, ofta metaforisk, ord, pittoreskt beskrivits genom att beskriva föremålet. Epitet vi träffas i folklore ( "hedrar fest", "otaliga guld egna" i episka "Sadko") och författarens verk ( "försiktig och tråkig" ljudet av fallfrukt i Mandel dikt). Den uttrycksfulla epitet, den känslomässiga och ljusare bild, skapad av konstnären ord.

metaforer

Termen "metafor" kom till oss från grekiskaspråk, samt beteckningen av de flesta troper. Det betyder bokstavligen "bärbar mening". Om författaren liknar droppe dagg korn av diamant, och ett gäng Scarlet rönn brand, då vi talar om metafor.

metonymi

Mycket intressant språkmedel -metonymi. I översättning från grekiska byten. I det här fallet överförs namnet på ett objekt till en annan, och en ny bild är född. Den stora drömmen som kommer från Peter den Store om alla flaggor som kommer att "besöka oss" från Pushkin "Bronze Rider" - det här är ett exempel på metonymy. Ordet "flaggor" ersätter i detta fall begreppen "land, stat". Metonymy används lätt i media och i samtal: "Vita huset", till exempel, är inte en byggnad, men dess invånare. När vi säger "passerade tänderna" menar vi att tandvärk har försvunnit.

Synecdoche i översättning är förhållandet. Detta är också en värdeöverföring, utan endast genom kvantitet "den tyska flyttade till attack" (som betyder de tyska regementen), "inte här flyger fågeln inte gå hit odjuret" (Detta är naturligtvis, de många djur och fåglar).

oxymoron

Fint-expressiva medel ilitteratur - det är också en oxymoron. Stilist siffra som kan visa sig vara en stilistisk misstag - föreningen av oförenliga, i en ordagrann översättning av det grekiska ordet låter som "smart-dum." Exempel på en oxymoron - namnen på välkända böcker "Hot Snow", "Virgin Soil Upturned" eller "levande lik".

Parallelism och parcellation

Ofta som en uttrycksfull teknikanvända parallellitet (avsiktlig användning av liknande syntaktiska konstruktioner i angränsande linjer och meningar) och parcellation (delningen av frasen i separata ord). Ett exempel på det första finns i Salomons bok: "Tid att klaga och tid att dansa." Exempel på det andra:

• "Jag går. Och du går. Vi är på väg med dig.
  Jag hittar den. Du - du hittar inte. Om du följer efter. "

inversion

Vad är det grafiska sättet i den konstnärligatal kan träffas ännu? Inversion. Termen härstammar från latinska ordet och översätts som "permutation, inverterande". I litteraturen hänvisar inversion till en permutation av ord eller delar av en mening från ordinär till omvänd ordning. Detta görs för att få uttalandet att se mer betydande, bitande eller färgstarkt: "Långtider vårt folk!", "Galenskapens ålder, störd".

Överdrift. Litotes. ironi

Uttrycksfulla visuella medel ilitteratur - det är också hyperbole, litot, ironi. Den första och den andra tillhör kategorin överdrivning-understatement. Hyperbolt kan kallas beskrivningen av hjälten Mikula Selyaninovich, som med en hand "pressade" marken med en plog, som hela Volgo Svyatoslavovits hela "bra lag" inte kunde röra sig. Litota, tvärtom, gör bilden löjligt liten när en miniatyrhund sägs vara "inte mer än en knäcka". Ironi, som bokstavligen låter i översättning som "pretense", kallas för att kalla objektet inte vad det verkar. Detta är en subtil mockery, där den bokstavliga betydelsen är dold under det motsatta uttalandet. Till exempel här är en ironisk överklagande till en tungbandsman: "Vad är du, Cicero, kan du inte ansluta två ord?" Den ironiska betydelsen av överklagandet ligger i att Cicero var en strålande orator.

Impersonation och jämförelse

Pittoreska vägar är en jämförelse ochpersonifiering. Dessa bildmedel i litteraturen skapar en speciell poetik, som lockar till läsarens kulturella erfarenhet. Jämförelse - mest använda tekniken när snöflingor virvlande virveln i rutan jämförs, t ex med en svärm av myggor, flugor för ljus (Pasternak). Eller, som i Joseph Brodsky, bråkar höken på himlen "som en kvadratrot". När man efterliknar icke-levande objekt förvärvar viljan av konstnärens "levande" egenskaper. Denna "andas krukor" som "blir en varm skinnjacka" Jevtusjenko eller liten "klenenochek" Yesenin som "suger", "grön juver" vuxna träd nära där han växte upp. Och kom ihåg Pasternak Blizzard att "skulpterar" i fönstret "cirklar och pilar!"

Pun. Gradering. antitesen

Bland de stilistiska figurerna kan vi nämna en annan ord, gradering, motsats.

En ordsprog, en fransk term, innebär en vittig slår av olika betydelser av ordet. Till exempel, i en anekdot: "Jag trampade bögen och gick till maskeraden i Cipollino kostym."

Gradation är inställningen av homogena medlemmar för att stärka eller försvaga deras känslomässiga intensitet: de kom in, såg, tog i besittning.

Antitese är en dramatisk bedövningmotstånd, som i Pushkin i "Little Tragedies", när han beskriver ett bord som nyligen firades, och nu finns det en kista på den. Mottagandet av motsatsen förstärker den dumma metaforiska meningen med berättelsen.

Här är de viktigaste visuella medel som mästaren använder för att ge sina läsare en spektakulär, präglad och färgrik värld av ordet.